Powered By Blogger

lördag 17 mars 2012

Nyskapande i tredimentionella material: Sjöfartsmuseet, Del 2

Del 2,

Nu fortsätter jag.... barnen och jag fortsätta klippte, klistrade, häftade och limmade... tills nästan all återvinningsmaterial som vi samlade har tagit slut och vi efter ganska lång tids arbetande kände oss lite trötta och var nöjda med det vi skapade.  Barnen visade stor intresse och arbetade med lust. Under arbetetes gång observerade jag att barnen hade diskussioner sinsemellan om "hur det såg ut ett visst ställe". Barnen hjälpte varandra med egna minnesbilder. senare märkte jag att barnen hade återgivit de ställen de själva har varit mest om.. de barn som var intresserade mest av akvarium har återgivit "bilder" från därifrån med båda stora och små fiskar... runda och fyrkantiga akvarium.... val av färgglada stenar eller glansiga godis omslag som föreställer fiskarna i akvarium,  tolkar jag som de "färggranna" fiskar som barnen har visat mest intresse i Akvarium. Barnen placerade sina akvarium utanför museets yttre gränser... hur kan det tolkas? kan det vara så att barnen vill visa att det är entréplan som man ska besöka om man ska undersöka fiskarna och vattnen??? Är det för att man möter Akvarium först och det är det som syns??? Hur som helst, dessa är mina efterhandstankar kring vår skapelse...

Barnen har "skapat" Knattegatt" och "tuben" på sitt eget sätt med de inslag de tycker bäst om. Ställen/bergen "man klättrar på havetsbotten" och "Skagul" är två exempel på det. Värmeljus hållarna användes till Skaguls två styre. En bit piprensare fungerade som telefonen på båten. Jag tycker att det är så intressant att vår enda hallogen lampa placerades just där som i verkligheten.... Ljusets påverkan på upplevelser mer än som man kanske lägger märke till på första ögonblicket...

Kanonen som finns båda inom- och utomhus miljön i museet fick plats. Jag kan inte låta bli att skriva barnets omedelbara lösning då våra rest silkespapper tog slut och barnet hämtade en svart penna istället för att fortsätta med exempelvis foliepapper som vi hade på bordet. ( eller kunde låta bli.... jag tolkar detta som barnets lust och vilja att fortsätta med skapandet).

Ett omtyckt rum också är "mörk bio rum" där kan man ligga i stora sköna mjuka kuddar, ta på sig hörlurar och lyssnar havets berättelse och ser på bilder från havetsbotten i storskärm". Barnen använde plast förpackning luftkudden till för ändamålet och värmeljus hållaren föreställde hörlurarna.

Ett annat rum som vi skapade är att det så kallade Smulatorn. I en alldeles "egen avdelning" "berättade vi" de saker som finns där och som vi har erfarenhet av.... skärmen på aktern och fören... styre... kompassen och inte minst all de olika "väderför hållenden" när vi styr de olika båten...;)))) Kottar föreställde klippor, gamla pärlor skatterna på havetsbotten, glasspinnar helikopter osv...

Detta arbeta har visat mig att det är kul och dessutom att nyttigt att arbeta med återvinningsmaterial... jag ser vår skapelse som ett dock hus fast i museiform.. ;)))))))) men för mig det som mest fascinerande är att barnets val av återvinnings material till sina "favoritställen"... Färgen.. formen... konsistens som hård - respektive mjuk material osv.. Det är därför ytterligare en anledning att arbeta vidare med återvinningsmaterial och fortsätta att skapa. Förhoppningsvis ett medvetande kring nytta med återvinnings materialet kan skapas hos barnen då de ser och förstår konkret "skräp" behöver inte betyda " bara skräp".  Vi har arbetat med återvinningsmaterialen under vecka 10 och vår skapelse ligger på ett av borden då barnen samtalar och diskuterar om sakerna/upplevelserna och erfarenheterna  från Sjöfartsmuseet.










Nyskapande i tredimentionella material: Sjöfartsmuseet, Del 1

Hej alla,
Jag vet inte hur är det med er men jag tillhör de som har lite svårt att bestämma sig... Det sägs att det har att göra med stjärntecknet :)))) och Vågen är sådan... den överväger.... tänker..... resonerar länge och kan inte bestämma sig.... med det samma ;)))))) fast jag tror inte på stjärntecknet eller så ;))))) När jag skulle börja på min skapande uppgift 3, så var det lite svårt... Vad skulle det vara den tredimentionella skapelse av återvinnings material??? Skulle jag bara börja på någonstans och ha något ur fantasinsvärld??? Skulle jag försöka återge något verk/staty som jag såg? Jag gillar Henri Matisse... kanske är det en idé att göra ett försök med ett urval av hans verk? Kan det vara en sagofigur? Eller ska jag bygga ett sopberg av allt som jag har och visa hur det går till om man inte gör återvinnings försök??? 

Eftersom jag måste fundera över hur man kan låta barnen nyskapa på det här viset så bestämde jag mig fråga barnen. De vet att jag "går till skolan" och "har läxor". Får se om de kan tänka sig bli "smakråd"... Förstås i vår förskola också arbetar vi med sortering och återvinning som en del av hållbarutveckling... en del av material går till miljöstationen men en del av materialen går till vår "egen affär" i förskolan. En del av återvinningsmaterial, särskilt de som är av kartonger, tetrapak, en del av plast material går "sönder" och påfylls av barnen...  därför tror jag att barnen har kunskaper om återvinningsmaterial och återanvända vissa material... jag bestämmer mig för att fråga barnen...

Under ett samtal en eftermiddag berättar jag om "skolläxa". Undrar jag har de något förslag att ge så att jag kan skapa med återvinnings material.

Inga problem alls. Det har inte tagit lång tid att barnen kommit med tiotals olika förslag... och efter lite diskussion enades barngruppen. Det skulle skapas Sjöfartsmuseet med återvinningsmaterial. Men inte bara jag utan mina " Sex stycken smakråd" skulle vara med.  Eftersom mitt arbete skulle bli en inspirationskälla, ett exempel vad kan man göra med återvinningsmaterial mer än bara gå och sortera och inte minst ett nytt sätt att skapa med nytt gammalmaterial.

Kanske ni undrar hur det kom sig att barnen har föreslagit Sjöfartsmuseet. Våra barn har god kännedom om delar av Sjöfartmuseet. Därför blev det inte så konstigt att de föreslog det. Sedan hösterminen 2011:s början har vi besökt museet regelbundet två gånger i veckan. Barnen experimenterade, testade, lekte och hade roligt. Kunskaperna och erfarenheterna från föremålen på plan 2 använde vi i våra dramatiseringar. Akvarium och  tredjevåningen har varit upplevelsernas centrum.

Vi har gått de ställen där vi sorterar och hämtat saker som vi vill använda i vår verk: Vi har hittat bland annat gamla pärlor, silkespapper rester, el knappar, värmeljus hållare, glasspinnar, mjölkpackningar, chockladsask, grönsakskartong, stenar, piprensare bitar, godisomslag av folie, kottar, hallogen lampa, plastlock, inpacknings luftkudde av plast, hushållrulle och present förpackningar. Vi har tagit fram lim, limstift, tejp och häftapparat för att sammanfoga våra återvinningsmaterial i vår skapelse.

Vi hade " fria val" om vem skulle skapa vilken del av Sjöfartmuseet och de hade fritt att välja de återvinningsmaterial som vi hittade och tog fram.

Här kommer några bilder från vårt arbete:

Jag börjar med fiskarna....












Jag gör pirat kanonen












Det är Akvarium! Det finns en liten fisk här!


Jag gör Tuben där vi brukar klättra på bergen på havets botten!

Jag börjar med Skagul som vi brukar styra...


Våra svarta rest silkespapper har tagit slut... hmmm.. då tar jag en svart penna och fortsätter med min pirat kanon!



Ja, fortsättning följer....Ni kan ni läsa och se bilderna på Del 2







söndag 19 februari 2012

Introducera ett material

När jag läser kurskollegornas bloggar så ser jag att de flesta av er redan introducerat lera i era barngrupper. Så var det inte hos mig. Vi har arbetat ganska länge med trolldeg. Sedan var det dags för tyg och textila färger.  Men nu är det dags för lera.

Jag tänkte ett tag om jag skulle ta fram leran "bara så där" eller  "något skapande lärprocess skulle kombineras med lera och materialet introduceras på ett annat sätt". Jag valde det andra sättet. Min tanke var då att "höja statusen" på lera. Jag ville inte att barnen skulle bli "trött på materialet" redan efter första testandet. Jag har undersökt lite grann intresset för ett nytt material hos barnen. Då skulle börja göra sina dockteater dockornas huvud. Två tidigare tillfällen har de använt ett annat materil och nu känner de sig att de behärskar material och teknik. Min lilla undersökning visade att ingen av barnen hade arbetat med lera tidigare och de gärna ville testa arbeta med lera.
Barnen bestämde att göra dockornas huvud med lera. Detta var nytt för mig med. Tidigare hade jag inte gjort "lera huvud" till teater dockorna. Fyra barn i åldrarna 2-5 och jag satt vi bordet och tog fram lera. Vi använde luft/ugn torkande terrakota lera.

Barnen rullade "bollar" mellan händerna för att forma ett huvud. Huvud storleken bestämde de själva dock enda kravet var att de skulle inte vara för små. Eftersom åskådarna måste kunna se huvudet. (man kunde spela dockteater med dockor utan huvud också men inte just denna gång;))).  Barnen hade bestämt sig göra smådetaljerna så som ögon, näsa, mun, öron osv. med lera och även till håret lera skulle användas. Förutom lera hade vi en mugg med lite vatten, en pensel, en sax och en vitlökspressare. Dokumentationen skulle göras med hjälp av en digitalkamera som barnen själva tar bilderna. Jag hade som vanligt papper och penna för att göra korta anteckningar. En annan kollega skulle skriva ner observationer för senare reflektioner.


Barnen tyckte att det var inte så lätt att "mjuka upp leran" jämfört med trolldeg.




Barnen rullade små detaljerna och formade till ögon, öron, näsa och mun.




Några av barnen började prata med kompisarna om hur man skulle göra håret. Någon tyckte att man kunde platta till lite lera, klippa med saxen och limma. Och då det inte fanns lim diskuterade barnen på vilket sätt håret skulle få fästas på huvudet.




 En stund barnen experimenterade med håret och då ett barn upptäckte vitlökspressen så vände sig till sina kompisar med en upptäckares störtsta glädje och sa att man kan faktiskt göra håret med vitlökspressaren.




Sedan är det bara trycka fast försiktigt håret mot huvudet...


När alla detaljerna var på plats så var det dags att fixa ett håll med pinnen så att huvudet skulle kunna sitta på. Däremot på vilket sätt pinnen skulle sitta fast i huvudet så att huvudet inte trilla av pinnen löstes ej. När ett av barnen lät pinnen sitta kvar i hålet så valde andra barn det också. Vi bestämde att vänta tills leran torkar och se om pinnen och huvudet hade limmats. Om inte, så skulle vi försöka lösa problemet sedan på annat sätt.



När barnen testade med pressa leran genom vitlökspressaren så tyckte de att det var svårt att rensa de små hålen från lera jämfört med trolldegen.



Arbetet övergått från docka till fria skapande. En del av barnen tyckte att materialet var "fint" och rullade, plattade till ganska länge. Men då upptäckte de att materialet hade börjat torka och smulade sönder eller bildades djupa sprickor. Just då började barnen undra vad skulle man göra för att "reparera". Ett barn föreslog att vi kunde använda vatten och pensla lite vatten precis som vi gjorde med trolldegen. Barnen turades om att testa "reperera/limma/klistra med hjälp av vatten och penslade leran  med vatten. Det blev ytterligare en ny fråga som barnen var tvungen att lösa: mängden av vatten som ska penslas... eller när man skulle börja pensla med vatten...för att en del av barnen hade lera som hade  rätt mycket torkats under arbetet och dessa barn var tvungen att ta mer vatten jämfört med de barn som endast reparerade små sprickor eller limmade exempelvis näsa eller ögon.  Barnens experiment visade att om man tog mycket vatten så leran blev gegge moja och behövde man mera lera och om man tog mera lera så var man tvungen att börja om sina figur... barnens experiment visade också att om man vill limma med vatten så skulle man inte vänta tills leran kändes riktigt tort.

Dockorna ska användas till en pirat teater föreställning. Barnen skapade många figurer som har anknytning till pirater: papegoja, piratbåt, skattkista osv.

 Här är det en piratpapegoja som "piraterna har på sin axel".




och här är det en "piratbåt"....



Det kom fram att det inte var  bara barnen testade materialet för det första gången. En nyutexaminerad kollega hade inte heller arbetat med lera tidigare satt sig vid bordet och testade. Hon pressade hår, limmade med vatten och gjorde en egen dinosaurie. När kollegans dinosaurie började få form som sådan, ett barn som är intresserad av dinosaurier närmade sig arbetsbordet.

hmmmm... ytterligare en dinosaurie i förskolan...


... och barnet satte sig vid bordet och började göra sin egen dinosaurie. Barnet har testat limma med vatten svansen till sin dinosaurie!

Barnets dinosaurie ska komma in i ett annat projekt där barnet är med och arbetar med "Ludde kastar boll". Där barnen tillför sina egna djur som Ludde kastar bollen till. Projektet kopplas ihop med hållbar utveckling då barnen har gjort en stor bondgård/inhägnad äng med återvinningsmaterial så som äggkartonger, glasspinnar mm. I detta projekt just detta barn tidigare tillfört en dinosaurie. I flanosagan hade de gjort en dinosaurie bild men nu "en riktig, alldeles en egen skapade dinosaurie" kom till gården.


 När alla kände sig arbetat klart för dagen lade vi våra skapelser till lufttorkning. När de torkar ingen vet men vi kommer att undersöka det ett par antal gånger under dagen genom att känna på hårdheten och iakta färgförändringen på materialet. Barnen undrade också om man kunde måla figurerna/huvuden sedan. Ingen av oss visste det heller och vi bestämde måla figurerna när de har torkat. Vi vet inte heller om vatten färger lämpliga färg material för lermålning men vi ska testa sedan. Alla har ansvar för att undersöka torkningstiden och om någon av oss glömmer kolla så är det bara bra att någon eller några andra kommer ihåg och vi hjälps åt.

Arbeten skall torkas.....



Några dagar senare våra verk var torkade. Men barnen var inte helt nöjda med docktetater dockornas huvud. De flesta av små delarna hade "ramlat av" under torkningen och barnen visade inte stor intresse för limma delarna. Däremot de stora figurer eller monster som barnen skapade verkade mer intressanta för dem. Barnen tycket också att huvuden var inte så stora som de ville eller hade pratat om. Frågan uppstod: Vad vill vi göra med dessa figurer nu? Ingen hade något förslag för tillfället. Vi lät figurerna stå kvar som de är ett tag. Men vi fortsatte prata om leran och figurerna. De ville testa arbete med lera även i fortsättningen.  Dessutom de barn som inte testade leran än men såg arbeten absolut vill arbeta med lera. Vi vuxna har bestämt att nästa gång arbeta med en annan typ lera som inte torkar snabbt under arbetets gång.

Efter två veckor barnen bestämde sig att göra dockhuvuden med annat material. Men ler figurerna då? Jag tog fram medvetet några små tavlor med enkla figurer som förhoppningsvis barnen så småningom skulle förknippa med egna figurer eller monster. Det gick ytterligare ett tag men samtalet kring lera som material, känslan av att arbeta med den, limningen, torkningen kvarstod. En dag återigen frågan om vad ska vi göra med figurerna kom upp. Då ett barn föreslog att vi kunde göra tavlor och hänga upp till piratbåten. Nu diskuterar vi om vi skulle göra så eller vill vi helt något annat med dessa figurer som fortfarande "torkar". ;)))))

Vår verksamhet har fem prioriterade verksamhetsmål... det första är språklig utveckling och den andra är barnens inflytande och medbestämmande. Egentligen vilken material används eller vad den den ska användas till är bara ett redskap för oss arbeta med språk och barns delaktighet. I det här fallet lera gett oss nya experiment möjligheter och vi har ytterligare ett nytt material som vi kommer att använda i våra lärande processer. Det nya materialet har bidragit till att vi har pratat om "materilates konsistens/ formbarhet mm, samtalet om figurerna, provat andra verktyg för att kunna arbeta med den nya materialet -leran, har väckt båda barns och vuxnas utforskar lust och arbetat med lust och glädje. Vi har respekterat barns takt, idéer och förslag. Materialet bidragit till ytterligare ännu en gång tanken och medvetenheten om att vara medforkande pedagog. Vi har konstaterat igen att utan med hjälp av den pedagogiska dokumentationen kan vi inte ha en bra kvalite i vår verksamhet. Vi har fått det bekräftat också att vi måste fortsätta  lita på barnens  kunskaper och kunnande i sina egna lärprocesser. Bilderna som ni ser här tagna av barnen själva och barnens egen dokumentation "vad har vi gjort, hur har vi gjort och hur blev det" skrivs på datorn av de själva. Vilket detta är en sekundär bidrag till en annan lärprocess i IKT.

Nästa steg är de barn som har skaffat sig en första erfarenhet av att arbeta med lera ska fungera som "mentorer" till sina andra kompisar och de får testa en ny typ av lera och arbeta med egna figurer eller monster.
Om det blir tavlor eller något annat med de tidigare lerfigurerna återstår att se. En sak är säkert: Vi slänger aldrig barnens arbete dels för att respekt för våra konstnärers arbete och dels för att vårt arbete ska kopplas till den hållbara utvecklingen. För att vi vill att  återanvändningen ska kopplas till alla våra lärprocesser.  

På grund av mitt "benbrott" så är jag lite osäker om jag kan ta på mig kursen nu på torsdag... allt beror på vädret och hur det ser ut på gatorna. Om jag inte kan "finnas i rummet" på torsdag så hoppas att jag finns "kvar på nätet". ;)))) Ha det!  


 





Grupparbete och Sokratiska samtal






Vecka 6, var det dags för ny grubbarbete. Kurskollegorna b esökte min förskola denna gång. På bilden ser ni Deisy och Elin, blivande ateliristor.

Jag som "pajat" för ett tag sedan försöker gå med hjälp av kryckor. Barnen gör sitt bästa också för att jag ska "repereras". Jag är så nöjd att jag kanske inte vill bli "repererad". ;)))))

Vi hade inte bestämt iförväg ett diskussions ämne. Men tre dagar innan var det en händelse i Hjällboskolan. Händelsen blev vårt samtalsämne och vi har haft sokratiska samtal kring det som hände. Händelsen/ämnet "genom eftertänksam dialog gjorde ett utforskande möjligt". Själklart visste vi att "det inte finns några "rätt" eller "fel", men mer eller mindre underbyggda argument". Vi lyssnade varandra med intresse och så klart ändrade vi utgångspunkterna/synpunkterna flertal gånger.  

Timmarna bara rann, som det brukar vara i sådana sammanhang. Fram till nästa dag då tänkte jag om man kunde ha sokratiska samtal med baranen om samma händelse. Det är min övertygelse är att vi kan ha sokratiska samtal med barnen men om händelsen???? hur vanligt är det att ta upp ämnen som liknar denna händelse i förskolan? Är vi rädda`i så fall vad? Undviker vi? I så fall varför? Vilka är era erfarenheter om vad som händer/hände ni som har haft liknande ämnen i samtal (sokratiska samtal)?

Vi har inte haft detta ämne upp till samtal eftersom barnen inte visade "kännedom om" händelsen och vi har inte "rört grytan".

Jag tycker att händelsen som jag nämner ovan öppnar uttrymme för "moraliska ställningstagande". (så var det även i utställningen i Frölunda Kulturhus). Det är därför viktigt att båda barn och vuxna tränar att  lyssna på varandra och ändra ståndpunkterna under samtalets gång.





onsdag 25 januari 2012

Laila Pajla Pajat

Nu har det hänt det som ska inte hända... jag har ramlat och stukat min fot... kanske skulle det vara bättre om man skulle ta på sig skridskorna på sig... nu går jag på kryckor etc och kan tyvär inte komma någon/några torsdagar... jag vill dela med mig några bilder med en kommentar från våra barn: "Laila Pajla Pajat".











torsdag 12 januari 2012

Sokratiska samtal

Ikväll blev det "Sokratiska samtal" i Frölunda Kulturhus. Kanske har man haft samtal som liknade Sokratiska samtal men jag visste inte mycket om det som metod...  Susanne avslutningsvis ställde frågan om är Sokratiska samtal något som man kan ha i barngruppen: utan tvekan ja... jag tycker att det ingår i demokrati uppdraget...
Att komma ihåg: vad är det min roll i det här samtalet och vad är syftet med Sokratiska samtalet....

Om Examinations arbetet!

God fortsättning!
Tiden förflyter sig så fort... det var inte så länge sedan förväntänsfull väntade vi på julen och imorgon är det dags att dansa ut julgranen... en del säger till och med att vi är försenade ;)))) Jag hade skrivit en del i min blogg och sedan kom våra examinationsuppgifter... jag tror att mina bloggar " Grupparbete från tis 29/11-2011 och Barnens filosofiska bidrag till pedagogens utveckling från 13/11-2011 samt Atelieristans roll från 24/10-2011" just handlar om mina tankar kring om hur atelierista utbildningen, grupparbeten, litteraturen och barnen och mina kollegor i det förskolans dagliga arbete har bildat en helhet i min egen utveckling. Som blivande atelierista gör jag medvetet material val, försöker erbjuda materialen på ett "tilltalande sätt" så att  barnens uppmärksamhet" riktas det nya, kanske lite "annorlunda" materialet.
Jag tycker också att de experimenten som ingår i skapande processerna i  atelien är minst spännade för oss alla. Till exempel hos oss använder vi  trolldeg rätt så ofta...Det är inte så ovanligt då att uppkommer diskussioner kring om vi behöver limma små detaljerna eller hur vi ska limma då eller ska det limmas under arbetets gång eller efter torkningen samt exempelvis vad är det för lim behöver man? Hur torkas arbeten?

Nuförtiden observerar jag ganska ofta hur "erfarna mini konstnärer" introducerar sina kompisar till materialen, samtalar och diskuterar kring experimenteranden...kul!

I år är det barnkulturåret.... Alfons Åberg fyller 40 år... vi har helt enkelt mycket att upptäcka och uppleva... Leva länge atelieristan! :))))))